Vår avelsfilosofi
Vi vill föda upp hästar som har grundkapaciteten att ta sin ryttare långt, oavsett vilken disciplin man är intresserad av. Förutom att vi självklart avlar mot Morgantyp så vill vi gärna erbjuda hästar med det där lilla extra. En häst ska vara vacker att se på, så enkelt är det. Det första vi själva lägger märke till hos en häst är huvudet och halsen – man ska också kunna se att det är en Morgan bara genom en titt på framdelen. Vi har också sett att hästarna med dålig halsansättning får svårare för sig när det kommer till att arbeta rätt med kroppen, därför är vi extra noga med att halsansättningen är bra. Vi vill att våra hästar och deras ryttare ska ha det lätt för sig när de arbetar!

Vi är extremt selektiva ang. rörelser på våra hästar och lägger stor vikt vid detta när vi väljer lämplig hingst till våra ston. En naturlig bärighet är självklar, likaså strävar vi efter att föda upp hästar med stora, luftiga och bogfria gångarter – vi vill att man ska titta på en Morgan och säga Wooow! när den rör sig. Vi har sett många vackra Morganhästar men vi vill även att våra uppfödningar ska kunna väcka uppmärksamhet på tävlingsbanorna, bara genom att ”dansa” litegrann…

För oss har en bra häst ingen färg, men det betyder varken att vi ogillar hästar med lite ovanliga färger eller att vi endast avlar för färg. Färgen är helt enkelt en bonus i vårt avelsarbete.

Våra föl har alla blivit klass 1 vid visning. De har högkvalitativa gångarter och stora förutsättningar att lyckas väl i framtiden. När vi tittar ut i hagen ser vi att våra uppfödningar uppfyller de avelsmål vi satt. Det bådar gott inför kommande fölårgångar.

Vår utbildningsfilosofi
Vi tror på att oavsett om man vill rida en piaff, göra en slide-stop eller styra sin häst runt på hoppbanan – så krävs det en lyhörd, lösgjord och arbetsvillig häst. Vi hävdar stenhårt att det är inte så mycket skillnad på ridning och ridning, trots de diskussioner som förekommer om skillnaden mellan western och engelsk ridning. Målet i alla discipliner är ändock detsamma; en välbalanserad, mjuk häst med förmåga att bära sig själv och sin ryttare och utföra sin arbetsuppgift med glädje. Vi utbildar våra hästar därefter. Självklart finns det olika vägar att gå för att nå sitt mål. Här fokuserar vi på att hellre göra för lite än för mycket, men ändock så mycket som krävs för att få igenom det vi ber om. Vi vill ha känsliga hästar som lyder minsta vink direkt vi ber dem om det. Vi är noga med att bibehålla bakbensaktiveten och att hästen tar ärligt i bettet, utan att gå ner på bogarna eller slå det ifrån sig. Vi arbetar mycket varierande, och framåtbjudningen är a l l t i d viktigast. Utan framåtbjudning kan man inte begära bärighet och samling. Vi varierar arbete i paddock med skogsturer – för visst går det likabra att göra lösgörande övningar där! Vi varierar även gärna formen då vi sett att vi får mer uppmärksamma hästar och vi tror på att det hjälper till att stärka fler muskler i kroppen. Vi väljer även att variera underlaget, sand, grusväg, asfalt – you name it. Då får vi starka och tåliga hästar. Att rida ska vara roligt och vi vill kunna hoppa av våra hästar med ett leende varje gång, vi vill även att de som kommer och rider våra hästar ska ha samma leende när de hoppar av. Och så håller vi ju också på med den här rasen av bland annat den anledningen att de är så arbetsvilliga och ridbara.

Om oss
Jag heter Sara och föddes 1986. Mamma Mias hästintresse smittade av sig på mig ganska tidigt – numera har även hon en Morganhäst (SC Island Centavo) och ingår självklart i vårt team. Tio år gammal fick jag min första ponny i julklapp, ett litet russ/welsh sto vid namn Aby Gail. Hon fick sedermera ett föl, Apollo, som jag red och tävlade i olika westernklasser på klubbnivå med framgång. Han är nu exporterad till Norge.

Jag är uppfostrad med mycket NH-principer och sunt förnuft vad gäller hästhantering. Så små hjälper som möjligt men så stora som behövs är ett motto jag strävar efter att följa. Grunden för mitt avelsintresse lades på Hässleberga där det föds upp dressyrhästar med stor framgång. Jag arbetade där under fyra seminsäsonger och lärde mig otroligt mycket både om avel, hästhållning och dressyr. Det var på Hässleberga jag av en händelse träffade Morganhästen – som väckte min nyfikenhet. Eftersom jag är ganska kort hade jag aldrig känt att halvblod var ett alternativ för mig när det var dags att gå över till stor häst. Jag ville dessutom både rida dressyr och western och quarterhästar tilltalade mig inte alls.

När jag kom i kontakt med Morgans föll alla pusselbitar på plats och jag insåg ganska snart att det här var rasen för mig. Letandet efter rätt ston tog sin tid, men alla våra uppfödningar talar för att valen varit de rätta.

Vad jag gör
Till vardags jobbar jag som sjuksköterska på Ystad Lasarett. Tidigare har jag, förutom att spendera en stor del av min fria tid i stallet, även varit vice ordförande för Svenska Morganhästföreningen 2014+2015, ordförande i westernföreningen WHAO!, samt ledamot i WRAS Dist Syd. Jag var också administrationsansvarig för SMHF’s Hästskadefond under tre år och hjälper även till med SMHF’s hemsida samt ingår i SMHF’s marknadsföringsgrupp. Var en av huvudaktörerna till arrangemanget Morganriks 2009+2014 och var också regionsrepresentant för SMHF Syd 2007-2013.

Just nu lägger jag en stor del av min tid på att vidareutveckla WESTERN DRESSAGE ASSOCIATION OF SWEDEN och sitter som ordförande i styrelsen. Vi är ett härligt gäng som träffas och tränar tillsammans. Häng med oss, du också! www.westerndressage.se

Jag brinner för att sprida intresset för Morganhästen i Sverige. Vi har bland annat varit inbjudna att visa våra hästar på American Days på Jägersro, Malmö 2008-2012. I framtiden kommer vi att synas på än fler platser så håll ögonen öppna efter våra fantastiska morganhästar, de syns på långt håll!

————————————————————————–
Några hästar som jag har fått jobba med under åren:

Hmstd Captains Cream Soda 30
Soda kom till mig för att förberedas inför avelsvärdering vintern 2010. Han var här under 7 veckor och jobbades omväxlande i tömmar och under ryttare, allt för att bygga upp hans överlinje och få honom i bra skick inför visningen. Hans ägare Sandra visade honom själv på avelsvärdering men jag följde med upp och stöttade. Det var med stolthet vi mottog nyheten att Soda hade blivit godkänd och premierades med B med 38p. Att ha Soda här var en verklig ynnest, han är enormt trevlig att hålla på med och har mycket kapacitet.

Cassano
Den här killen började jag jobba med som 1-åring. Då var han hingst i trotsåldern, samtidigt som han var mycket känslig och rädd för det mesta, han gick inte heller att fånga i hagen. Genom mycket miljö- och social träning så stärktes Cassanos självförtroende. Idag är Cassano en av de mest talangfulla hopphästarna i Norge, dit han exporterades som 4-åring och tävlas med placeringar på internationell nivå. Tack till Fia Spånberg m. familj för att jag fick förtroendet att jobba med er fina uppfödning Cassano. www.espemarken.se

Anasarka
Jag började jobba med ”Anna” som 1-åring då hennes ägare Fia Spånberg flyttade till Stockholm pga arbete och jag fick uppdraget att vårda hennes ”lilla” juvel tills hon kom tillbaka. Givetvis fick Anna se det mesta som unghäst, så även sadel, hinder, presenningar och andra saker som kan tänkas vara läskiga för en ung häst. Anna är en tjej med mycket humor och humör och väldigt rolig att jobba med i rundcorall då hon lyssnar på minsta signal och gärna vill göra rätt. Idag tränas hon i dressyr med debut i Lätt dressyr som närmaste delmål efter att ha fått föl som 4-åring och därefter genomgått kvalitetsbedömning. Anna och jag har känt varandra sen hon var nyfödd så jag följer den här tjejens karriär med stort intresse.

Esse Gipzy Paintbox
Gipzy råkade ut för en olycka under transportering när hon precis fått ett nytt hem och efter det var både Gipzy och hennes nya ägare lite oroliga vid transportmomentet och Gipzy ville inte heller bli lastad. Först fick vi övertyga Gipzy om att det inte var farligt att bli lastad och åka transport, sen fick jag och Gipzy övertyga ägarna om att de också kunde få in sin häst i transporten utan problem. Gipzy tävlas idag i hoppning på regional nivå. Jag önskar hennes ryttare Josefin fortsatt lycka till i karriären med en av de häftigaste ponnyer jag stött på!

Goldget Sunshine
Den här killen kom storögd från Tyskland, liksom sin syster Kitty, och hade inte sett så mycket av världen förut. Nya ägaren Jessica fick mycket att jobba med och det har hon klarat bra. Tyvärr blev ”Linus” rädd för att ha sadel på sig under inridningen och fick sadeltvång och Jessica bad mig om hjälp. Nedan ses en video på mig och Linus, det är första och hittills enda gången vi möts, men jag hoppas få träffa honom fler gånger, det är en charmig grabb. Tack Jessica, www.sunshinemorgan.com, för att jag fick nöjet att leka med din snygge kille en stund. Linus är nu såld till Alina Faxö, Ludvika.